De flesta av oss tycker om pälsverk–inte sant? Vi tycker om att låta handen glida över en glänsande, mjuk päls och vi beundrar körsnärernas skicklighet att bereda och sy upp skinnen. Och pälsdjuren själva – är de inte bland de vackraste djuren i naturen?

Mellan orden ”pälsdjur” och ”pälsverk” finns emellertid en lucka i vårt vetande. De flesta av oss vet ingenting om pälsdjursfångsten. För pälsjägarna själva brukar inte skriva artiklar om sina fångstmetoder och fångstredskap.

Varje år fångas över 25 miljoner pälsdjur i ytterst plågsamma saxar och snaror bara för att människorna skall kunna tillfredställa sin fåfänga och pråla i olika pälsverk.

De största producenterna på pälsmarknaden är Australien, Ryssland, USA och Kanada, där saxfångst är tillåten. Enbart i Kanadas enorma skogar fångas årligen 4 miljoner pälsdjur, som bävrar, lodjur, rävar, uttrar, ekorrar, bisamråttor, hermeliner, skunkar o.s.v. Man beräknar att det i landet deltager ca 50.000 personer i pälsdjursfångsten. Endast en liten del av dem livnär sig på det – övriga har det som en bisyssla.

I Kanada kan en pälsjägare ha upp till 500–600 saxar att vittja, varför han inte ens har en möjlighet att vittja oftare än en gång i veckan. Är vädret dåligt, kan det gå nästan en månad.

Vem kan mäta de här djurens lidande?

I dagar kämpar de under oerhörda plågor för att befria sig ur saxarnas järnhårda grepp. Köttet slits från benpiporna, som ofta bryts.

Ångest, smärta och förtvivlan tvingar det torterade djuret till en hopplös kamp, som färgar snön allt rödare av blod. Plågan är så intensiv, att många djur själva gnagar av den lem som fastnat i saxen.

Saxfångsten utgör en fruktansvärd fara för ALLA djur. Det är inte enbart de önskade pälsdjuren som fastnar i saxarna och snarorna, utan även tusentals andra djur bl. a. änder, gäss, hackspettar, nötskrikor, sångfåglar, örnar, ugglor o.s.v.

Genom luften skär fåglarnas ångestskrin
– förgäves

Om du vill ha en ungefärlig föreställning om verkan av en fångstsax – föreställ dig då hur det skulle kännas att få dina fingrar emellan när bildörren smälls hårt igen.

Föreställ dig att dörren förblir stängd, Att du blir lämnad utan hjälp tills du antingen hungrar ihjäl eller fryser ihjäl – eller lyckas slita av dig handen!

Se på de här bilderna. Förblir du oberörd? Känner du inte som människa ett ansvar mot djuren? Om du äger en päls – tycker du inte att den jämrar sig?

Kom ihåg att textilindustrin kan tillverka mycket vackra syntetpälsar. Revolutionerande framsteg ifråga om pälsimitationer gjordes i och med uppfinnandet av konstfibrerna och utomordentligt vackra pälsar, stolor m.m fås numera av Rayon. Nylon, Dynel, Orlon, Acrilan, Terylene, Fibravyl etc. Men det gäller att fråga efter dem. Om ingen frågar efter syntetpälsar, säljer affärerna hellre av de dyra djurpälsarna.

En vacker syntetpäls kan du använda i den trygga förvissningen, att inga levande djur lidit och plågats för den pälsens skull.

Den som väjer en syntetpäls bestämmer sig för att pälsdjuren skall LEVA – och att de inte skall dö ut.

Djurplågeri får aldrig tillåtas någonstans och för något ändamål!

Många djur har under årens lopp utrotats av människan, men genom organiserade åtgärder har man lyckats rädda en hel rad djurarter från slutlig utrotning.

Djurskyddsfrågorna blir allt mer aktuella och djur– och naturvännerna ställs inför sådana problem som nödvändiggör att dessa frågor handhaves av en stark organisation.

Vi behöver i våra led män och kvinnor som hyser en varm känsla för djurens sak. Slå vakt om djurens rätt att leva. Vi har alla ansvar i denna fråga.

Anmäl er som medlem i någon av våra lokalföreningar,
som är= orädda – aktiva – hjälpande.

Adresser finner du under KONTAKT.